Standard (EADGBE)
Jag ska bättra mig, bättra mig, så att ni ska få se
Alla ni som tycker om mig, och ni som tyckte om mig, en gång
Men som har lämnat mig, lämnat mig, för att jag bröt nåt jag lovat
O alla dom jag sårat, o dom jag kommer såra, en dag
Släpp ej min hand, jag drar inte ner dig, jag tar det du ger mig, och gör vad jag kan
Du säger: Gå längre fram, så kommer dom se dig,
och jag står brevid dig, och håller din hand, håll så hårt du kan
Det kommer o hända, alla dom som tycker om mig, o dom som tyckte om mig, en gång
Men allt det lätta och glada, kan vara så lätt att begrava, då är det bättre att beklaga, och
Kanske bättra sin vana och kanske ändra sin vardag och kanske bränna den fana som
Man har stämplat som vana, för att det är lätt att bejaka, och väldigt lätt att förklara, när
nån har lättat och klagat, för att det bästa som varar är nåt de flesta kan klara, jag menar
tänk på den skara, som kanske tänkt på att vara nåt man berättar för barna
typ som hjältar i en saga
Släpp ej min hand, jag drar inte ner dig, jag tar det du ger mig, och gör vad jag kan
Du säger: Gå längre fram, så kommer dom se dig,
och jag står brevid dig, och håller din hand, håll så hårt du kan
En, två låt det gå, lätt att skylla ifrån sig då
Tre, fyr, själviskhet ,allting är nån annans fel
Fem,sex, jag komplex, målar bilder med en text
Sju ått, vänskaps sport, vänner byts och kastas bort
/x2
Släpp ej min hand, jag drar inte ner dig, jag tar det du ger mig, och gör vad jag kan
Du säger: Gå längre fram, så kommer dom se dig,
och jag står brevid dig, och håller din hand, håll så hårt du kan